M LETRA
mardul
izond.
(
AS).
Lozano,-a,
robusto,-a,
grande,
hermoso,-a,
grueso,-a,
voluminoso,-a.
Sendua, indartsua eta osasuntsua; haundixa.
Ik.
mardo.
mari-
aurr.
(
TE).
Prefijo para peyorativos femeninos,
mari-,
requete-.
"Nombre familiar femenino que se antepone a ciertos adjetivos para sustantivarlos y personificar el calificativo" (TE, 546).
Mari-sorgin, Mari-zikin, Mari-harro, Mari-guzurti, Mari-bandera.... /
Neskia da baiña nahikua mari-mutill.... /
Ume-umetatik izan da hori mari-mutilla.
Aurrizki moduan erabiltzen da.
mari-mutil.
izond.
(
JME).
Marichico,
marimacho.
Mutillenak ei diran zaletasun edo joerak dittuan neskia.
Fubola, bizikletia ta holakuak gustatzen jakuen neskeri zenbaitt mozolok marimutil esaten detse.
mari-piparmin.
gatxiz.
(
JME).
Mujer de mal genio.
Jenixo txarreko emakumia.
Mari Piparmiñek (izena ondo ipiñi zetsen piparmin hutsa zalako) hara nun deittu zetsan gure Pernandori juezarengana. (Zirik 49).
maribandera.
izond.
(
TE).
Casquivana,
locuela.
Emakume lizun-samarra, soltia, lotsabako samarra
Itxuria guapia ero izengo zan, ero piskat maripositia ero izengo zan! -orduan be izengo zian...- maripositia izengo zan engaiñatzaillia eta....
Ik.
bandera.
Bandera eta maribandera ezagunak dira Eibarren; aurretik mari- jarri ezkero , bigunagua-edo egitten dau adjektibua.
"Loka jabiltzu aspaldion alabea
ta amaika buruko min izan bear dozu - su hija de usted anda muy suelta esta temporada y tendrá usted que sufrir no poco" (AZ).
maria
[marea]
.
Marea.
Itsas maillian gorabehera ritmikua.
mariabehera.
[mareabehera]
.
iz.
(
TE).
Bajamar,
marea baja.
Eguardixan da gaur mariabehera. / La marea baja hoy es a mediodía.
mariagora.
iz.
(
TE).
Cardo,
semilla voladora,
semilla de cardo.
Karduen loria igartzen danian urtetzen daben hazi zuri hegalarixak; gehixenbat, kardu-horixen kasuan (ETNO). / "Decíamos del vilano o la semilla alada de los cardos" (TE, 547).
Mariagoriak hazixa daroia, bere jatorriko bedarra munduan zabaltzeko.
Mariatxo
iz. ber.
(
AN).
Nombre hipocorístico.
"Hipokoristikoa" (AN).
Ik.
-txo.
Mariacho (EOYE, 1555, 162. or. (JEL)).
mariau
mariatze
[mareatu]
.
du
ad.
(
OEH).
Marear(se).
Joxe gizajua, mariau biharrian, nun euanik pe barik geldittu zan eta belarrixak apal-apal einda alde eban. (Zirik 133).
Marinaxe
(
AN).
Nombre de mujer.
"Andrazko izena. Hipokoristikoa" (AN).
Marinaxe de Gorostieta. (EOYE, XV-XVI. mendea, 138. or. (JEL)).
mariñel
[marinel]
.
iz.
(
TE).
Marino,-a,
marinero,-a.
Ondarruan jenderik gehixena mariñela. / En Ondarroa los más son gente de mar.
Maritxu
iz. ber.
(
TE).
María [diminutivo].
Ezkondu dan hori, ahiztatzakua dau Maritxuk. / Ésa que se ha casado, es hermana por adopción de Maritxu. /
Maritxu nora zuaz eder galantori...?
maritxu
izond.
(
NA).
Marica,
afeminado.
Andrazkuen berbeta modu edo keiñuak dittuan gizonezkua.
Ik.
marikita.
Marixa
[Maria]
.
iz. ber.
(
TE).
María.
Bazan asekizuna egun hartan, Marixan tabernan. / Aquel día ya había de qué contentarse en la taberna de María.
marka
1.
iz.
(
TE).
Marca,
huella,
rastro,
señal.
Izan dan toki guztietan laga dau markia. / Ha dejado señal en todos los lados en que ha estado.
2.
iz.
(
TE).
Marca,
récord.
Oiñ arteko onenan markia ondu dau zure semiak. / Hoy tu hijo ha cubierto el mejor récord hasta ahora.
Markeskua
[Markeskoa]
.
l. iz.
(
TE).
Markeskua (casa solar).
"Casa del Marqués en Isasi" (TE, 547).
Isasi gaiñian zan Markeskua.
Markiña
[Markina]
.
l. iz.
(
TE).
Markina (municipio).
Izutik, Agiñatik, Bariñatik zihar Markiñara.
marmittako
[marmitako]
(marmitxako, marmitxeko).
iz.
(
TE).
Cocido de pescado.
Atuna, patatak, piparra eta tomatiakin egindako lapikokua. /
"Sopa de pescado, según fórmula de los pescadores" (TE, 547).
Ondarruara goiaz lagunok marmitxekua jatera.
marra-marra
onomat.
(
AZ).
Comer sacando ruido.
"Comer con torpeza produciendo ruido" (AZ, 751).
marraga
[marrega]
.
iz.
(
AN).
Colchón,
marga,
lana burda.
Ik.
lastamarrara.
Marragak: Koltxoiak (EOYE, XVIII. mendea, 113. or. (JEL)).
marrajo
izond.
(
JSM).
Astuto,-a,
taimado-a.
Kontu horrekin, marrajo galanta dok eta!.
marraskillo
[barraskilo]
(narraskillo).
iz.
(
TE).
Caracol.
(
Helix).
"Caracol, por antonomasia el Helix Pomatia, que se guisa en Eibar" (TE, 547).
Marraskilluak batzen nausiña, Maskuelo. / El principal recogiendo caracoles, Mascuelo.
Hiztun batzuek karakol be esaten daben arren, marraskillo be natural-natural erabiltzen da.
marraskillo franses.
[barraskilo frantses]
.
iz.
(
TE).
Caracol poco carnoso.
"Variedad de caracol que no se recogía en Eibar debido a su poca carne" (TE, 547).
Marraskillo fransesa ez zan batzen Eibarren.
marraskillo zuri.
[barraskilo zuri]
.
iz.
(
TE).
Caracol pequeño,
caracolillo.
"Variedad menuda de caracol" (TE, 547).
Marraskillo zurixa batzen genduan txorikumiendako janari letz.
marraskillo-jan.
[barraskilo-jan]
.
iz.
(
TE).
Caracolada.
"Comida a base de caracoles. La caracolada tradicional solía ser el segundo lunes de noviembre, día llamado de las Animas" (TE, 547).
Arimen egunian marraskillo-jana dogu Giputzanian.