Eibarko euskara hiztegia
arlote
1.
izond.
(
TE).
Harapìento,-a,
andrajoso,-a,
desaliñado,-a.
"Un mal vestido, un desaliñado, un vestido con prendas de caridad y moralmente corresponde a eso" (TE, 159).
Arlote eskeko bat dirudixala agertu da. / Ha aparecido como un mendigo deshecho. /
Ta, gu ezin geike haintxiñako moduan ibilli; ez horixe. Sinistiak pe... lehenguak hain arlotiak zirala: Kursis. (Zirik 85).
Ik.
fardel.
2.
izond.
(
TE).
Deslucido,-a,
descuidado,-a.
Erromerixa arlotia izan da gaurkua Azitaiñen. / Ha sido deslucida la romería de hoy en Azitain. /
Gizon arlotia zagoz gaur. / Hoy estás descuidado. /
Izan be, ohittura arlote txamarrak dittugu. (Zirik 115).
arlote usain.
iz.
(
TE).
Dejadez,
grosería,
plebeyería.
Arlote usaiña erabiltzia, zerbaitt izatia dala pentsatzen dau. / Hacer gala de dejadez, piensa que es ser algo.