Eibarko euskara hiztegia
apaindu
apaintze
( apaindutze)
.
du
ad.
(
TE).
Adornar(se),
arreglar(se),
componer las cosas con gusto.
Ezkondu eta bizi ziran etxia, ikusgarri apaindu eben. / Se casaron y la casa en que vivĂan, la adornaron admirablemente. /
Inguruak apaindutzia, gizonan legia. / El adornar su derredor, ley del hombre. /
Andrakumiak bere burua apaintzia berezkua dau. / A la mujer, el adornarse le viene por naturaleza.