Eibarko euskara hiztegia
    
    
    
        
    
    
    
        
            
            
                
                    
                            lur
                        
                    
                    
                    
 
 
    
        
    1.
        
        
        
        iz. 
        (
TE).
            
                
                
                
                Tierra.
                
                
            
            
            
             
            "Mineralogía. Producto de la descomposición de las rocas" (TE, 537). Harrixetatik aparte, gei organikuak be badaukaz.
                
             
             
              
            
            
                Hango baserriko lurrak aberatsak dira. / Las tierras de aquel caserío son ricas. / 
            
                
                Lur-baltza dagok hamen inguruan; en kanbio, han soluan lur-zurixa. Eitten zuan, urte batia hangua hamen eraiñ; ta hamengua han eraiñ. Bentajia eitten jok kanbixatzerakuan lurra. 
            
                
                
                
                 
                    
                        
                    
                        
                    
                        
                    
                
                
                
                
                            
                 
 
 
                    
                    
                    
                    
 
 
    
        
    2.
        
        
        
        iz. 
        (
TE).
            
                
                
                
                Tierras,
                
                
                
                terreno.
                
                
            
            
             
              
            
            
                Baserri hartako lurrak aberatsak dira. / Las tierras de aquel caserío son ricas. 
            
                
                
                
                 
                    
                        
                    
                        
                    
                        
                    
                
                
                 Pluralian normalian.
                
                            
                 
 
 
                    
                    
                    
                    
 
 
    
        
    4.
        
        
        
        iz. 
        (
TE).
            
                
                
                
                Suelo.
                
                
            
            
            
             
            "Suelo donde pisamos" (TE, 536).
                
             
             
              
            
            
                Lurran gaiñian bizi gara hill arte. / Vivimos sobre la tierra hasta morir. / 
            
                
                Harro ebillen danon gaiñetik, baiña lurrera etorri da. / Andaba orgulloso por encima de todos pero ha venido al suelo. 
            
                
                
                
                 
                    
                        
                    
                        
                    
                        
                    
                
                
                
                
                            
                 
 
 
                    
                    
                    
                    
 
 
    
        
    5.
        
        
        
        iz. 
        (
TE).
            
                
                
                
                Tierra [pais].
                
                
            
            
             
              
            
            
                Munduan badira ondiok ezagutzen ez diran lurrak. / Hay todavía en el mundo tierras desconocidas. 
            
                
                
                
                 
                    
                        
                    
                        
                    
                        
                    
                
                
                 Sarrittan pluralian.
                
                            
                 
 
 
                    
                    
                    
                 
                
                
            
                
                 
                    
                        
                    
    
        
            lur egin.
        
    
du
    
ad. 
    (
ETNO).
    
        
        
            
            Labrar y preparar la tierra para la siembra.
            
        
    
    
    
    
        Lehen ortua gorritzen jardun dogu, lur eitten. 
    
    
     
        
            
            Ik. 
                
                lubarrixa egin.
                
            
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lur on.
        
    
    iz. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Buena tierra.
            
        
    
    
    
    
        Antxiñakuak gurasuen lurrari Lur Ona esaten zetsen. / Los antiguos llamaban a la tierra de los padres, la Buena Tierra. 
    
    
     
        
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lur-aldatze.
        
    
    iz. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Transplante [de tierra].
            
        
    
    
    
    
        Lur-aldatzia iratargixa kontuan eukitta ein bihar da. / El trasplante debe hacerse teniendo en cuenta la luna. 
    
    
     
        
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lur-ikara.
        
    
    
    [lurrikara]
    
    .
    
iz. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Terremoto.
            
        
    
    
    
     
    
        "Temblor de tierra" (TE, 536).
        
      
    
    
        Bart lur-ikaria izan da. / Anoche ha temblado la tierra. 
    
    
     
        
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lur-mendi.
        
    
    iz. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Monte terroso.
            
        
    
    
    
     
    
        "Monte cubierto de tierra y vegetación en oposición a Aizgorri, roca pelada" (TE, 536).
        
      
    
    
        Azkonabitza, lur-mendi ederra, Elgetara bidian. 
    
    
     
        
            
        
            
        
            
            Anton. 
                
                hatx-gorri.
                
            
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lurra emon.
        
    
    
    [lurra eman]
    
    
(lur emon).
dio
    
ad. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Enterrar,
            
        
            
            inhumar.
            
        
    
    
    
     
    
        Hildakua lurperatu.
        
      
    
    
        Atzo emon detse lurra bere jaixo herrixan. / Ayer le han enterrado en su pueblo natal. 
    
    
     
        
            
            Ik. 
                
                enterrau.
                
            
            
        
            
        
            
        
    
    
 Enterrau gehixago erabiltzen da.
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lurra hartu.
        
    
du
    
ad. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Enraizar,
            
        
            
            prender,
            
        
            
            echar raíces.
            
        
    
    
    
     
    
        Landarak.
        
      
    
    
        Juan zan astian sartu genduzen landarak lurra hartu dabe. / Las plantas que plantamos la semana pasada ya han tomado tierra. 
    
    
     
        
            
            Ik. 
                
                jarri.
                
            
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lurra jo.
        
    
    
    [lur jo]
    
    .
du
    
esap. 
    (
TE).
    
        
        
    
    
    
     
    
        Jausi. Hondatu, behia jo.
        
      
    
    
    
     
        
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
                 
                    
                        
                    
    
        
            lurrian sartu.
        
    
    
    [lurrean sartu]
    
    .
    
esap. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Enterrar.
            
        
    
    
    
    
        Jo-ta lurrian sartuta laga eban gizajua. / Le dio y le dejó al pobre metido en tierra 
    
    
     
        
            
        
            
        
            
        
    
    
                    
                 
                 
                
            
         
            
            
                
                    
                            Lur
                        
                    
                    
                    
 
    
        
    iz. 
    (
TE).
    
        
        
            
            Planeta tierra.
            
            
        
        
    
                               
    
    
        
        Lurra, Euzkixan jiran dabillen, haren antxiñako zati bat. / La Tierra, un antiguo trozo del Sol que gira en su derredor.